Flyttstök i ett vårdträd

Fredag alltså. Som vanligt susar veckorna förbi i raketfart. Idag är det en kall dag i myllan, isande vindar från ost håller oss i ett hårt grepp. Så kallt att till och med småfåglarna håller sig undan. Gladorna däremot, de låter sig inte stoppas av något så trivialt som kyla i jakten på föda. Jag tittar upp på fågelholken i vår stora bok och undrar om det blir staren eller talgoxen som hittar sitt hem där i år. Man vet aldrig, de verkar inte vara så noga med utrymmet utan det är mer först till kvarn som gäller. Duvorna däremot, de föredrar att bygga sitt eget bo i närheten av holken, ett behov av socialt umgänge kanske?

Jag längtar efter bokens skira blad, efter suset i kronan och efter skuggan den ger en varm högsommardag. Ett vårdträd precis som det ska vara. Stort och aldrig utsatt för varken såg eller sekatör, ett vårdträd ska nämligen aldrig beskäras då det ger otur. Ett träd som planterats på 1900-talets början, då någon tyckt att det var en alldeles utmärkt idé att sätta bo just här. Ett träd som fortfarande ger oss så mycket glädje.

Fredag alltså. Här ska handlas lite gott att äta och dricka och när det är gjort blir det nog inte många knop här hemma. En fredag för mys och vila med andra ord. Och kanske med förhoppning om att få se småfåglarnas flyttstök någon gång under helgen.