Det där med skånsk vinter.

e24bbcdbadae7797f074a82eb7577bba

Jag har bott i Skåne i över tjugo år, men jag har fortfarande inte vant mig. Vinande vindar och några få plusgrader, få saker kan få en att frysa så mycket. Igår hade vi en helt fantastisk dag med några få minusgrader, sol och vindstilla, men idag: femton sekundmeter i byarna, åtta plusgrader och duggregn. Och jag fryser, ända in i benmärgen. Har kurat upp framför brasan med raggsockor och tofflor, varmt kaffe och en filt över knäna. Och är ändå kall. Iskall. Så här års längtar jag tillbaka till de norrländska skogarna, till min bardoms vintrar som alltid var vita och soliga. Där man kunde gå utan vantar fast det var minus tio grader. Fast å andra sidan, här i Skåne kan sommaren komma redan i slutet av mars. Det kanske inte är så tokigt ändå. Jag plockar fram en filt till istället. Och drömmer vidare.

 

Advertisements

2 thoughts on “Det där med skånsk vinter.

  1. Håller med, även om jag är skåning sedan barnsben, avskyr jag geggan, blåsten och iskylan och älskar frosten, den höga luften och solen…det är bara att härda ut och drömma..

    • Ja, det är nog så, man vet att det går över i alla fall. Vinden är nog det som jag aldrig kommer att vänja mig med, inte mannen heller och han är också skåning…
      Kram!

Tack för din kommentar!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s